Att komma hem (och vända).

bild-7 bild-8I torsdags kom vi hem. Och att komma hem var faktiskt nästan precis så som jag fantiserat om när tentaångesten var som värst i december förra året, om ni minns:

”Min återkommande dagdröm är känslan av att ha landat på Kastrup i juni; att få strutta ut ur flygplanet i några neonfärgade amerikanska gymnastikskor och gå längsmed det blanka parkettgolvet mot taxfree, plocka ner väskan från rullbandet och slänga upp den på nån hjulbent men ledig vagn; komma ut i ljuset på andra sidan tullen. Jetlagen. Lättnaden. Lyckan! Åka hem i bil på sommarasfalt och alla träd längsmed vägkanten är ljusgröna, vi svischar över bron med Öresunds stålgrå vågor under oss och jag är matt och trött och allting är äntligen över”. 

Jag har inte hunnit smälta alltihop utan mest sovit. Och packat väskan igen, för igår bar det av till franska rivieran med Julia! Här tänker jag ligga och smälta (i dubbel bemärkelse) ett par veckor framöver. Vi hörs snart igen.